Den 6 maj 1993 fattade Sveriges riksdag beslut om en ny lag, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Denna sociala reform, som saknar motsvarighet någon annanstans i världen, är en milstolpe i svensk socialpolitik. Reformen innebär att personer med omfattande funktionsnedsättning ges laglig rätt till bl.a personlig assistans för att kunna leva ett liv som andra i motsvarande ålder.
För första gången i svensk historia ges personer med funktionsnedsättning verklig valfrihet och självbestämmande genom rättigheten att själv bestämma vem eller vilka de vill ha assistans av, när, i vilken omfattning och på vilket sätt.
Insatsen personlig assistans infördes den 1 januari 1994 och finns inskriven i 9 § 2 LSS, lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och 51 kap. assistansersättning i SFB, Socialförsäkringsbalken. Personlig assistans kan beviljas av Försäkringskassan eller av din hemkommun beroende av hur omfattande ditt hjälpbehov bedöms vara.
Vad är personlig assistans?
Personlig assistans ger dig möjlighet att leva ett liv som mer liknar alla andras även om du har omfattande funktionshinder. Den personliga assistansen innebär att du får hjälp med att klara vardagen med hjälp av dina personliga assistenter som följer dig och hjälper dig under delar av dagen eller under hela dygnet. Assistenterna hjälper dig med dina grundläggande behov som personlig hygien, klä av och klä på dig, andning, intagande av måltider och att kunna kommunicera med andra.
De hjälper dig även med dina andra personliga behov som till exempel i samband med olika fritidsaktiviteter såsom att träna, att umgås med vänner och släkt, att gå på bio, att gå och handla, att utföra ditt arbete, att förflytta sig, ditt hushållsarbete och att i övrigt kunna vara delaktig i samhället.
Grundtanken är att alla har rätt till ett självständigt liv – att ”leva som andra”, grundat på självbestämmande, valfrihet och integritet. Assistansen utförs av en eller flera assistenter.
Det är du som tillsammans med Saki Assistans lägger upp assistansen och det är du som väljer när du ska ha stödet och hur det ska utformas.
Har jag rätt till personlig assistans?
Personlig assistans bestäms av två lagar: LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och Socialförsäkringsbalken 51 kap.
Du kan få assistans om du är under 66 år och har stora och varaktiga funktionshinder som gör att du behöver hjälp med dina så kallade grundläggande behov. Då kan du ansöka om personlig assistans vilket vi på Saki Assistans gärna hjälper dig med genom att erbjuda dig juridisk hjälp genom en av Sveriges ledande advokater inom området personlig assistans för rådgivning. Det görs av Försäkringskassan eller kommunen först en bedömning om du tillhör personkretsarna i LSS, om du gör det bedöms sedan dina grundläggande behov.
Om du bedöms ha behov av 20 timmar eller mer per vecka för dina grundläggande behov beviljas du assistansersättning från Försäkringskassan.
Om du behöver stöd för behoven för mindre tid än 20 timmar i veckan och om du tillhör en av de tre personkretsarna i LSS kan du i stället ansöka om personlig assistans hos din kommun.
LSS PERSONKRETS
Om du tillhör en av någon personkrets kan du göra en ansökan. Det finns tre så kallade personkretsar.
- LSS personkrets- första gruppen Omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd (1§1LSS).
- LSS personkrets- andra grupen Den andra gruppen gäller personer som fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom (1§2LSS). Här gäller det inte demens eller missbruk i denna grupp utan kan endast omfattas av lagen om de uppfyller kriterierna i grupp tre.
- LSS persokrets- tredje gruppen Den tredje gruppen (1§3LSS) omfattar personer som har andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, samt om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Grundläggande behov
Sju grundläggande behov kan berättiga dig till personlig assistans och dessa bedöms individuellt av Försäkringskassan eller kommunen. De grundläggande behoven är:
- Andning: Hjälp med andning kan handla både om praktisk hjälp och övervakning. Enligt förarbetena kan det till exempel gälla avancerad andningsgymnastik, respiratorvård, hantering av trakealkanyl vid trakeostomi, slemsugning i andningsvägarna och övervakning på grund av risk för kvävning eller lungblödningar.
- Personlig hygien: Med personlig hygien avses hjälp med att tvätta hår och kropp och att torka sig efter att man har tvättat sig, borsta tänder, att hålla sin kropp ren, raka sig och även hjälp med att sköta toalettbehov ingår.
- Intagande av måltider: Hjälp med måltid omfattar hela den tid som det tar att inta måltid, sondmatning, att äta och dricka är exempel på ett hjälpbehov av mycket privat karaktär. Matlagning räknas alltså inte..
- Klä av och klä på dig: Hjälp med att ta av och på kläder som är närmast kroppen, som underkläder, tröja, kjol och byxor är i regel mycket privat och känslig för den personliga integriteten.
- Kommunikation med andra: Kommunikation med utomstående där en assistent krävs för att kommunikationen överhuvudtaget ska vara möjlig. Därutöver ska ett behov av nära kännedom föreligga för att kunna förstå vad den enskilde kommunicerar, t.ex. individunika tecken eller enstaka ord utan sammanhang.
- Stöd för att förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning: För hjälp med att förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning ska den som behöver hjälpen ha en psykisk funktionsnedsättning. Stödet ska syfta till att begränsa allvarliga konsekvenser av den enskildes riskbeteende. Det ska finnas en risk för att den enskilde fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom om hon eller han inte får hjälp.
- Stöd som behöver ges löpande på grund av ett medicinskt tillstånd: För att löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd ska bedömas som hjälp med grundläggande behov krävs att
- behovet finns löpande under större delen av dygnet, det vill säga utan avbrott i mer än 12 timmar
- det medicinska tillståndet medför fara för den enskildes liv eller en överhängande och allvarlig risk för hennes eller hans fysiska hälsa.
Det är enbart den faktiska tiden som den enskilde är i behov av stöd eller hjälp som beaktas vid bedömningen och beräkningen av de grundläggande behoven.
Aktiverings- och motiveringsinsatser
Om den enskilde på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser för att han eller hon själv ska klara att tillgodose ett grundläggande behov ska sådana insatser beaktas som en del av hjälpen med det grundläggande behovet.
Aktiverings- och motivationsinsatser är alltså inte ett eget grundläggande behov, men om det behövs sådana insatser kopplat till något av de andra grundläggande behoven så ska den tid som behövs för aktivering och motivering räknas med när man beräknar det grundläggande behovets omfattning.
På vilket sätt som personen behöver aktivering eller motivering bedöms individuellt. Stödet ska emellertid beviljas oavsett sin karaktär, men det måste vara fråga om ett kvalificerat stöd. Med det menas att det måste vara något mer än vägledning, påminnelser och instruktioner.
Övriga behov
Om du behöver hjälp med ett eller flera av dina grundläggande behov, så har du även rätt till personlig assistans för dina andra personliga behov.
Exempel på sådana behov kan vara personlig assistans i samband med:
Hushållsarbete: hjälp vid hemmets skötsel m.m., handla, uträtta ärenden samt annat hushållsarbete som städning, inklusive att putsa fönster, damma, dammsuga, tvätta och vårda kläder, vård av hem och egendom. Även omhändertagande av blommor inkluderas.
Aktiviteter utanför hemmet: Hit räknas alla aktiviteter som utförs utanför hemmet. Inklusive träningar, promenader, kortare resor, besök på bio, konserter, sammanträden, besök av caféer m.m eller besök av vänner och släkt, att umgås med vänner och släkt, att gå och handla/shopping, eller och att i övrigt kunna vara delaktig i samhället.
Förflyttningar och handräckning: Här avses förflyttningar som att till exempel att ändra kroppsställning, ändra läge i sängen, sätta sig upp, lägga sig ner, flytta mellan stolar och röra sig i bostaden. Detta område handlar även om oförutsägbar praktisk hjälp under dygnet, s.k. handräckning. Här ingår till exempel att hämta, hålla i och lägga undan saker, samt flytta föremål.
Övrigt: matlagning, duka fram och av mat, få mat på tallriken och hälla upp dryck, skära och dela maten m.m., att utföra ditt arbete, väntetid infaller under dygnsvilan. Det vill säga väntan på att ingripa vid behov, under den tid som den assistansberättigade sover. m.m.
Dubbelassistans
Det kan ibland behövas hjälp av flera assistenter samtidigt. När en person vistas i miljöer där det är nödvändigt med mänsklig lyfthjälp, kan två personer behövas för att ge assistans. Detta kan inträffa under resor, när man bor utanför hemmet, vid deltagande i fritids- och träningsaktiviteter, vid bad och dusch etc. Du kan då ha rätt till dubbelassistans om det inte går att lösa med hjälpmedel.
Det är alltså viktigt att inför ansökan tänka igenom hur du vill leva ditt liv och i vilka situationer du behöver personlig assistans.